Att snickra åt sin fru

Ibland blir jag överraskad av min make!
Idag har han snickrat mitt bord som jag har tjatat om i flera år!
Av gamla slitna brädor.
Stabilt, bondigt och rejält!
Precis som jag ville ha det.

Nu återstår bara den svåra frågan; hur ska jag behandla bordet?
Ska jag bara olja in den slitna bordsskivan?
Ska jag betsa det mörkare typ valnöt och vaxa den blank?
Ska jag ha vitt underrede till?
Eller ska jag måla bordet vitt och slipa fram nötningar i färgen?

Jag måste fundera tills imorgon. Vad tycker ni?

Måndag

Igår var det en riktig skitdag på flera olika sätt.
Ändå fick vi en hel del gjort.
Storhandlingen som jag skjutit på blev av.
Åka många bil i min gamla bil utan ac med två ungar i var inte heller riktigt toppen. Vi lunchade på Mc Donalds först. Parkerade och gick in, åt, var tillbaka till bilen efter a en halvtimme.
När vi kommer till bilen har en röd liten bil parkerat bredvid min bil och en tjej står där rödgråten.
Hon berättar att hon precis kommit tillbaka till sin bil och har haft inbrott i den! Dörrlåset är prydligt uppbrytet och hon har blivit av med en väska med diverse saker i, bland annat hemnycklarna.
Fy så obehagligt! Mitt på ljusa dagen på en stor parkering!
Vi frågade om vi kunde hjälpa henne på något sätt, men hon hade hunnit ringa polisen redan. Hon var mest orolig att de som gjort inbrott skulle hinna lista ut var hon bodde och åka dit och göra inbrott. Jag tyckte så synd om henne, samtidigt som man blir skärrad över att sånt här ens händer, mitt på ljusa dagen i en liten stad, precis bredvid min bil.

Vi åkte vidare för att handla, och när vi kom till Ica Maxi i såg jag att jag inte hade kryckan med mig.
Sressad var jag för vi skulle också försöka hinna med att åka och köpa en tv som fanns i närheten, som jag sett på en blocketannons.
Jag försökte använda kundvagnen som stöd när jag gick, men den blev snabbt för tung.
Mannen fick dra och jag fick halta mig fram så gott jag kunde.
Smärta.

Vi hann precis åka och köpa tv:n innan hon som sålde den skulle åka bort.
Sen var det bara att åka många mil hemåt igen, i en stekhet bil, skynda sig in med alla matvaror innan de blev förstörda.

Värk deluxe, men jag är så rastlös.
Vill byta ut min kropp. Jag känner att jag vill göra så mycket, och jag försöker, men det slår tillbaka och jag hatar det.

På kvällen gick vi runt på brädjakt. Jag har i måååånga år tjatat om ett bord byggt av gamla slitna brädor. Men jag är inte kapabel till att bygga ett själv, för jag kan inte tänka ut konstruktioner på bästa sätt.
Men nu så, mannen ska hjälpa mig att bygga och slitna brädor har vi hittat.
Det blir nog bra om jag kan inse och acceptera att jag varken kan eller måste göra allt själv.

Det var förresten mycket halva reapriset på kläder på Ica Maxi. Jag slängde stressad ner ett storpack med trosor till Telma och hittade en t-shirt med en örn på till Loke.
Inte förrän på kvällen när Loke haft tröjan på sig flera timmar såg jag att det var puffärmar. Och ingen örn.



Jaja, det är inte så lätt att vara kvick och alert alla gånger!

Nu vill jag bara få inglasat med gamla fönster också?

Äntligen! Det gällde bara att få tummen ur!
I förmiddags åkte vi och handlade färg och roller. Sen jäklar!
Vi plastade in verandan och satte fart.
Nu är takpanelen målad vit. Det går inte riktigt att beskriva vilket lyft det blev!
Från ett innertak med mörknad obehandlad furupanel, till ljust och luftigt. Ojoj så nöjd jag är, varför gjorde vi det inte tidigare?!

Tidigare har det alltid varit jag som har stått för målande och tapetsering och liknande i huset, så det kändes lite konstigt att överlåta det till mannen nu. Men jag gjorde så gott jag kunde och målade lite skrymslen och vrår med pensel.

Vi är inte helt klara än, eller det blir man väl aldrig?
Men så här ser det ut nu:





Tänk att allt som nu är vitt, tidigare var så mörkt och murrigt!


Nu är det övertalning och tjat som gäller. Jag vill få långsidan inglasad med gamla spröjsade fönster!
Vi bor ju som i ett blåshål, och jag älskar gamla fönster, tänk om jag kunde få maken att gå med på det!

Firande och målande

Igår firade vi Alfred som fyllde tolv år. Tänk att barnen blir stora så fort!
Vi firade lite enkelt, paketöppning på morgonen och på eftermiddagen kom mina svärföräldrar och grattade.



Av oss fick Alfred en miniskateboard som han önskat sig, ett stort fotbollsmål och lite ritgrejer.

Der var otroligt varmt hela dagen. Jag var rastlös som sjutton och satte fart med att omorganisera på verandan vilket slutade med att jag målade innerväggen vit. Ellen frågade lite oroligt om jag glömt att ta min Concerta när jag stod i värmen och målade som en besatt, endast iförd underkläder.
Ja, jag skulle kunnat tro själv att jag glömt den, så rastlös var jag.
Att vi inte målat den omålade träpanelen tidigare?! Vilken skillnad! Verandadelen under tak har alltid känts väldigt mörk och murrig och vit färg gjorde susen!





Jag hann/orkade bara med halva väggen, den som syns mest. Kvar är panelen runt fönstret och hela innertaket, men jag blir nog trist nog tvungen att överlåta det åt mannen. Det blir för mycket för min kropp. Jag som ÄLSKAR att måla.

På kvällen var vi bortbjudna på middag hos finaste Prinsessfjärten. Så trevligt det var!
Idag har vi bara två barn hemma, vi får se vad vi hittar på.

Fyndat

Idag har mannen varit ledig och vi har varit till Karlssons en sväng.
Egentligen skulle vi kolla om det fanns någon bättre pump till poolen, men allt sånt var slut.
Så stod den där, en jättecool trehjuling som Telma hoppade upp och satte sig på. Hon har ingen cykel hemma.
Hon sparkade sig fram först men kom ganska snabbt på hur man trampade.
Mannen gick och tittade vad den kostade, 800:-......
Vi velade, lite dyrt för ett impulsköp, men vi har ju pratat om att hon skulle få en springcykel eller trehjuling så länge.
Så vi bestämde oss för att slå till. Det var en Rex, så det ar ju inget dåligt märke heller...







Jag gillade hur den såg ut, tuff, annars är trehjulingar i allmänhet blå för killar eller rosa med blommor för tjejer.
Så när vi skulle betala i kassan och slutnotan med lite schampo och småsaker bara blev strax över fyrahundra kronor höll jag på att sätta i halsen. På ett bra sätt liksom.
Vi betalade och gick ut och kliade oss i huvudet. Det stod ingenstans att cykeln var nedsatt i pris? Och inte på kvittot heller.
Men 390:- för en sprillans fin trehjuling var ju ett fynd!

Så Telma har haft att göra idag när hon kom hem med sin trehjuling!

Annars har vi inte gjort mycket, det har varit så tryckande varmt så man har inte orkar något just.
Och i morgon ska det visst bli ännu varmare.

Förresten bjuder Telma på gårdagens och dagens outfit, klä på sig själv är det bästa hon vet!





Näbbstövlarna är på för jämnan om hon får bestämma ;)

Kaninpysslat

Se där!
Nu har nyaste kaninen fått kläder:






Och de små möblerna jag köpte igår har jag målat!



Före




Och efter.

Onsdag

Igår kväll fick jag äntligen tillfälle att komma ut i skogen. Jag har saknat mina skogspromenader så.
Mannen tog med mig och småbarnen på fyrhjulingen ut. Sen satt jag på en stubbe och tittade på medan de plockade blåbär.
Massor av blåbär fanns det!







Jodå, man kan plocka blåbär i pyjamas ^^

Idag har det blåst storm så vi har hållit oss inne.
Jag åkte till apoteket och köpte tabletter mot hosta, och hoppas på att denna envisa hosta vill ge sig någon gång.
Jag passade också på att gå in i pysselaffären för att köpa stoppningsvadd. Jag hittade en liten minibyrå och ett skåp också som passar perfekt till Telmas kaniner! De ska bara målas.
Igår fick jag hem små tyglappar med text på som jag beställt, så jag var ju liksom tvungen att sy idag och testa lapparna.
En till kanin blev det i supermjukt tyg med sämskskinnkänsla.








Nu på kvällen har jag och mannen varit iväg och handlat lite presenter till Alfred som fyller tolv år på lördag. Inte lätt att komma på något bra till en pojke i den åldern, men jag tror vi fick till det!

Om en rosa och glad helg

Måndag och ny vecka igen då. Fortsätter dagar, veckor, månader och år i den här takten är jag gråhårig och trehundrafem år gammal innan jag ens hinner säga hej!

Jag hade lovat min sjukgymnast att vila lite mer för att ryggen ska bli bättre, men det blev nog inte riktigt så, och det sotar jag för nu.
I lördags var vi först på en liten loppis och antikrunda med Telma. Telma tycker om loppisar men ar en något skev bild av loppisar. För. Så här är det om an frågar Telma:
En kyrka är en loppis. Ser hon en kyrka tjoar hon "mamma-mamma! Där är loppisen!" och så klappar hon lyckligt händerna.
En kyrka är också ett slags slott. Och i slott bor det prinsessor. Antagligen Prinsessan Leia från Star Wars. Eller "Prinsessan Blöja som Telma säger.



Och prinsessor har antagligen en prinsesskrona och därför blir Telma till sig när hon ser kyrkans flaggor.



"Mammamammamamamamama!! Titta där är prinsessan Blöjas flagga!! Och loppis! Mamma titta!!"
Vad skönt det måsta vara att vara nästan tre år.

På lördagseftermiddagen skjutsade vi Loke och Telma till svärföräldrarna, de skulle sova där och jag och mannen gå på barnfri grillfest.
Som vanligt hade Telma en bok med sig under armen. "Strindbergar'n". En gammal bok med guldblad har hon med sig vart än hon går nu för tiden.




När småbarnen var lämnade for vi vidare till Gränby Centrum. Jag skulle köpa en varm tröja till kallare sommarkvällar och vi skulle handla lite mat att ta med till kvällen.
Jag gick i två affärer och på ica. Eller gick, nästan kröp fram snarare och mannen frågade på fullaste allvar om han skulle bära mig. Det tar som bara stopp och slut. Det går inte. Benen och ryggen bär inte och tillslut inte armen som ska orka ta stöd mot kryckan heller.
Jag fick tag i en kofta som var så mysig. Och så rosa. Och lite för dyr. Jag hade ångest ett tag, jag klär mig inte ofta i starka färger, men jag tror den blev bra ändå.

Sen blev det stressigt att åka hem och göra sig i ordning och hinna iväg på festen. Jag insåg att det är osmart att vara i min kropp och gå en shoppingrunda strax innan man ska iväg på fest.
Men jag var tydligen glad ändå.



Och rosa. (Bild ärligt stulen från facebook)

Vi kom hem alldeles för sent. Sån kan man också få ångest av. Jag får sovpanik och börjar räkna timmar av missad sömn.

På söndagseftermiddagen hämtade vi hem barnen igen och snipp snapp snut så var helgen slut.
Söndagen var inge rolig, ryggen är så knölig och svälld och gör så ont att jag **förlåtförlåt** var lättirriterad och vresig hela dagen.
Idag är den än värre.
Idag ska jag försöka ta det lugnt och hoppas på att den blir bättre.
Om bara min envisa hosta kunde ge sig. Jag är inte särskilt förkyld men hostar så jag kiknar, och hostan gör så ont i ryggen att det känns som allt i ryggen spricker.

Men det blir väl bättre?

Fredag

Så blev det helg.
Jag har inte gjort mycket vettigt idag. Loke har varit med mannen och jobbat och kört flistugg i skogen så det har varit lugna gatan här hemma.
Jag har mest suttit i telefon med olika personer från vårdcentralen och rett ut diverse saker.
På eftermiddagen ringde läkaren som jag har lite otalt upp, vc-chefen hade bokat in i hennes tidbok att hon skulle ringa mig.
Jag har en förmåga att bli ganska liten när det väl gäller, men nu sa jag faktiskt allt jag ville ha sagt. Jag skällde inte, tappade inte humöret, jag talade bara om vad jag tyckte om hennes bemötande, frågade varför.
Jag fick egentligen inga förklaringar, först en slags ursäkt om att det var en engångsförseelse, och den ursäkten höll inte när jag berättade om de andra gångerna hon misskött det hon skulle göra och bara varit slapp och oengagerad.
Jag tror att ursäkten till sist blev att hon inte var lika pigg och orkade lika mycket som hon gjorde för fem år sedan och därför tog på sig för mycket jobb nu. Öööh?
Jag sa att jag kan förstå att man blir trött och less på grund av olika omständigheter, men oavsett så kan man inte låta patienter drabbas av det upprepade gånger?
Jag sa också att jag i framtiden inte mer vill träffa denne läkare.
Det kändes skönt att få det sagt.

På eftermiddagen kom mannen och Loke hem.




Till middag lyxade vi till det och jag lagade Saltim Bocca med pasta och ugnsbakad sparris och kronärtskocka.



Gott!




Nu ligger jag på soffan. Jag hade ett långt samtal med min sjukgymnast på eftermiddagen, hon var så omtänksam och ringde och stämde av lite saker innan hon går på semester, och jag lovade henne att låta ryggen vila lite mer.
Jag känner mig dessvärre sämre i ryggen än igår å hon masserade den. Jätteobehaglig känsla, som att det bara sväller och sväller mellan svansen och korsryggen och vaderna är som bly.

Leksaker

Idag kom paketet med Maileg-möblerna till Telma och hennes kaniner!
Så fina de var och Telma tyckte om dem!
Jag måste säga själv att jag lyckades höfta kaninbebisens storlek ganska bra när jag sydde den! Den passade perfekt i stolen och vagnen.














"Ärad vare gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden" som jag brukar säga. Snart har ungen bara hemgjorda leksaker; hemsnickrat dockskåp, hemvirkad känguru och rådjur, hemsydda kaniner...!

Favoritserier

Jag är inte just någon tv-människa.
Det är ytterst få program jag följer på tv:n, oftast inga alls.
Däremot tittar jag på film innan jag somnar i sängen om kvällarna. Länge var Scrubs min och mannens favoritserie på dvd. Perfekt med många säsonger!
I ärlighetens namn blev vi nog mer eller mindre besatta!
Det gick ju så långt att jag skaffade mig en egen Rowdy ;)
Lätt stört?
Fast Scrubs var ju ev av de bästa tv-serierna genom tiderna! Jag har till och med testat "Drill and fork" :D

Nåja, nu är det Private Practice som går om kvällarna i dvd-spelaren. Inte lika mycket humor men oj vad jag fastnar i det!
Riktigt jobbigt både fysiskt och psykiskt att kolla på eftersom jag grinar så tårarna sprutar till var och vartannat avsnitt!
Än så länge har jag inte ens blivit färdig med säsong två, det är två skivor kvar på den så det börjar bli dags att beställa en till säsong!
Det är för övrigt samma som har gjort Private Practice som har gjort Greys Anatomy.



Jag brukar beställa från cdon.com, och då brukar man få filmen redan dagen efter man beställt!
Jag såg att Rabattkalas.se har en rabattkod som ger gratis frakt just nu!
Näthandel när det är som bäst, och det går ofta att hitta rabattkoder många nätbutiker! Jag såg att Rabattkalas har samlat flera stycken olika bra rabatter till olika ställen!

Om rygg och mat och mage

Tjohopp.
Hemma igen från vårdcentralen.
Först träffade jag sjukgymnasten, vi pratade igenom lite saker och sen kollade hon på min rygg som gör så ont.
Hon hittade inga direkta låsningar i korsryggen, jag hade hoppats på det för det går ju att mjuka upp och loss. Det var mer retat bland nerverna och svullnader.
Hon masserade med liniment för att lösa upp lite smärtor och det kändes lite bättre. Hon trodde på inflammationer i området runt kotorna och jag ska försöka vila korsryggen från tungt.
Lätt? Nä, för jag är så rastlös i huvudet!

Sedan gick jag till dietisten för att få råd om mat och magen.
Vi vet ju inte vad felet med magen är i grunden men jag behövde antagligen få i mig mer näring oavsett.
Mina symptom förutom smärtorna tyckte han lät som näringsbrist och kraftiga blodsockerfall.
Så jag ska göra min egen näringsdryck på filmjölk, grädde och sojamjöl och ta ett glas av det flera gånger om dagen.
Han beställde en del blodprover som jag ska lämna imorgon eller nästa vecka också.

På väg hem började korsryggen kännas värre igen. Som en ballong mellan svanskotan och korsryggen som bara jäser och jag är obehagligt halvt domnad bak i ryggen. Mycket olustigt.
Jag ska se om det går över med en värktablett.

Torsdag

Så konstigt det kändes att vara helt barnledig igår!
Min mamma hämtade upp barnen och tog dem med till Barnens Bruk i Lövsta.
Så medan de lekte och klappade låtsashästar som såg ut som riktiga rantade jag rastlöst runt här hemma.



Jag är inte bra på att vara ensam.

Idag ska jag ner till vårdcentralen och träffa lite olika människor som det verkar.
Sjukgymnasten är en av dem. Jag hoppas att hon kan ta sig en titt på min rygg, att hon hittar något som hon kan knaka rätt.
I ett par veckor har något känns riktigt fel och ont i ryggen och det vill inte ge sig. Jag försökte till och med hänga knäveck på gungställningen för ett tag sedan, för jag tänkte att jag kunde hänga ut ryggen. Men jag fick ge upp innan jag ens börjat hänga knäveck för jag kände att risken fanns att inte bara ryggen hängdes ut utan även höftlederna, och de har jag gärna kvar på sin plats.

Dags att klä ut sig till människa!

Onsdag

Igår kväll ringde chefen för vårdcentralschefen upp. Sköterskan jag hade pratat med på telefon igår hade berättat för henne om mitt samtal.
Chefen var väldigt tillmötesgående och förstående och ville reda upp detta.
Och hon tog allvarligt på läkarens slarv och attityd. Det ska inte gå till så här och hon kommer själv att göra en avvikelseanmälan mot läkaren. Vad nu detta innebär.
Hon ska också undersöka varför obehöriga går in i min journal. Missförstå mig rätt nu. Jag tycker i de allra flesta fall att det är jättebra när jag ser att läkarna läser min journal, jag skulle bli väldigt fundersam om läkare som har hand om mig INTE brydde sig om att läsa igenom den. Men personer som inte har med mig att göra, som dessutom råkar vara kurator och inte bara jobbar med något administrativt och därför kan ha haft anledning att halka in i min journal, det känns aningens olustigt.
På torsdag när jag ska till sjukgymnasten ska jag också knacka på hos chefen så vi får träffas tyckte hon.
Det känns bra att hon tar tag i detta även om jag fortfarande känner mig rosenrasande bara jag tänker på den slöa läkaren jag varit till, som jag gav en chans igen trots att hon upprepade gånger betett sig så här mot både mig och min man.

Idag blir det annars en annorlunda dag. Jag blir helt ensam hemma! Barnledig! Min mamma kommer och hämtar barnen för att ta med dem på en utflykt. Så konstigt det kommer att kännas! Vad ska jag göra då? Ligga på soffan och titta på tv och äta chips?
Mamma frågade faktiskt om jag ville följa med, men jag orkar inte och sa faktiskt det för en gångs skull, annars brukar jag för det mesta låtsas att jag orkar.

Jag ska unna mig en låååååång dusch utan barn som rycker i handtaget.
Apropå dusch så har jag börjat med "balsammetoden" för mitt hår. Det har hamnat i sån obalans och blivit fett! Jag har aldrig haft fett hår, alltid torrt och spröjsigt, så jag behövde göra något.
Efter fyra dagar med balsammetoden (som går ut på att man tvättar håret med endast balsam och undviker vissa ämnen i stylingproduktr) så är mitt hår lent som silke, men väldigt fluffigt. Även det kan bli bättre om jag håller strikt på metoden.

Var säger man upp sig?

Jag blir så trött, irriterad och förbannad!
Förra måndagen var jag ju på läkarbesök som började mindre bra.
Läkaren skulle bland annat prata med dietisten om hon kunde få skriva ut näringsdryck till mig tillfälligt, och hon skulle skriva remiss till någon instans som kan gå djupare in på mina magproblem.
Hon sa att hon hade några timmar redan samma eftermiddag som hon kunde ägna åt det och sen skulle hon höra av sig till mig.

Jag hörde inget på hela förra veckan. Och inte denna vecka. Och ändå så påminde min sjukgymnast läkaren om vad hon skulle göra i förra veckan.
Jag har koll på min journal genom Mina Vårdkontakter på nätet. Efter alla missar som har skett genom åren med mig så vill jag hålla koll.

Idag, nästan en och en halv vecka efter läkarbesöket så har läkaren fortfarande inte journalfört någonting om mig. Inte ens dikterat. Jag ser att en remiss är skriven inom vårdcentralen.
Jag ser också att någon form av kurator/psykolog som jobbar på min vc men som jag aldrig har träffat har varit in titt som tätt och rotat i mina journaler.

Så jag ringde till växeln.
Sköterskan jag pratade med blev också förbryllad över att ingenting har journalförts och inga av de väsentliga remisserna har skickats.
Nu är läkaren jag träffat sjukskriven tills nästa vecka då hon går på semester.

Så, till att börja med fick jag ett nytt läkarbesök hos en ny doktor jag aldrig träffat. Och eftersom läkaren jag var till inte har journalfört något måste jag återigen dra allt från början och hoppas på att den nya läkaren kan ta vid och slutföra. Och jag fick bara en kort läkartid.

Jag frågade också vad det var för remiss som låg inom vc, och det var till dietisten.
Sen frågade jag vad vårdcentralens kurator har med mig att göra eftersom hon går in i mina journaler. Sköterskan hade ingen aning men hon har ingen rätt att gå in.
Det känns olustigt.
Varför?
Min ordinarie läkare skickade en remiss till denne kurator i mars detta år, men den avvisade hon eftersom jag har kontakt med närpsykiatrin i samband med min adhd-medicinering (vilket inte har något som helst att göra med anledningen till att jag fick en remiss till kuratorn, det var mer för att jag skulle få hjälp och stöd i alla jävla sjukvårdshärvor).

Just nu är jag så arg och less så jag kokar. Jag orkar inte!
Alla jävla läkare och remisser hit och dit!

På det har jag så förbannat ont i korsryggen så jag blir kräkfärdig. Det trycker och ilar och drar nere i ryggen så magen vill vända sig ut och in och jag har fått ömma knölar i korsryggen.

Som sagt. LESS!

Var fan säger man upp sig?

Jag trodde aldrig att jag skulle sitta så här.

Måndag, idag var det dags för besök på hjälpmedelscentralen för utprovning av rullstol.
Mycket blandade känslor.
Jag vill inte behöva hjälpmedel, men jag vill heller inte behöva fortsätta säga nej till alla utflykter som innebär längre gångsträckor.

Jag hade Sandra med mig, jag kände att jag behövde en vän med mig som lite stöd.
Det gick faktiskt jättebra och kändes inte så jobbigt som jag föreställt mig när vi väl var där.
Jag fick prova två modeller av lättviktsrullstolar, både ute och inne.
Åkrädd som jag är blev jag lite förskräckt när det rullade iväg så lätt!
Den första jag provade var svårast att köra själv, ganska tungt gick det och jag fick väldigt ont i axlarna på en gång.
Den andra kändes lättare på en gång. Så den ska beställas till mig. Om jag förstod rätt så är det typ världens lättaste rullstol och den väger ca åtta kilo bara.
Det kommer dock att dröja till slutet av augusti minst, innan jag kommer att få den.





När vi var färdiga åkte vi och lunchade på Mc Donalds med våra småtjejer.





Vi åkte Sandras bil så hon körde, jag är mycket tacksam över det eftersom min rygg värker så jag inte orkar hålla mig upprätt utan värktabletter.
Och vi fick också värdefull kompissnacktid i bilen!

Väl hemma igen var jag både supertrött och samtidigt rastlös. Så jag letade fram en burk med svart sprayfärg och började spraylacka ena rottingstolen från utemöbelsgruppen.
Jag tror faktiskt att det kan bli riktigt bra!





Men det är helt galet, man kan inte riktigt tänka sig att det ska vara jobbigt att spraymåla, men mitt pekfinger är fortfarande svullet och i princip obrukbart!
Och jag har fortfarande inte lackat färdigt stolen och har en till och en soffa att spraya!
Men jag måste köpa mer färg först.

Nu är det tidig sängdags, hoppas på piggare kropp imorgon!

Loppisbyte och pool

Hej Söndag.

Idag regnar det, och det är ganska skönt faktiskt.

Egentligen skulle jag ha lackat utemöbler idag, men jag hann inte ta in dem innan det började regna.
Jag ska spraymåla våra rottingmöbler av bambu svarta tänkte jag. Vi har velat och velat vad vi ska ha för utemöbler på verandadelen utan tak. Köpa nytt?
Njao.... Hur ofta köper jag nya möbler? Det är inte jag att göra det.
Så i torsdags var jag på antikloppisen i närheten och kikade.
De har så otroligt mycket att titta på!



Jag hittade ett gäng babyrosa gamla hederliga pinnstolar som jag ville ha, en del av våra köksstolar håller på att spricka itu och jag tyckte den rosa färgen var söt.
Så jag bytte till mig stolarna mot några grislampor jag hade låg hemma.
Och med i bytet fick jag ett gammalt och riktigt skabbigt träbord. Som antagligen vem som helst eldat upp som ved.
Men inte jag. Det var perfekt höjd till våra bambumöbler.
Så när jag kom hem tog jag fram en burk med ljusgrå färg, skissade upp romber och målade på ganska fri hand hela skivan rutig. Sen slipade jag nästan bort rutorna och ska vaxa brädorna så de håller mot fukt.
Mer min stil. Sletet. Inget nytt här alltså.




På fredagskvällen mådde kroppen skit och jag gjorde absolut ingenting.
Igår åkte jag och mannen med småbarnen på en liten veteranmarknad och tittade, sedan for vi vidare och köpte en familjepool som vi installerade på en gång när vi kom hem.
Men eftersom den är så stor så gick det inte att bada i den går, det tar tid att värma upp vattnet.

Igårkväll grillade vi och tog nåt glas vin på verandan, fick besök av några bekanta och sen gick vi över till våra grannar och satt på deras veranda en stund.
Härlig kväll!

Idag tar jag mig inte riktigt framåt, jag vill helst bara klippa av kroppen så jag slipper känna all värk, men man kan visst inte bara göra så.
När vi tittade ut i morse så hade den stora familjepoolen pyst ihop och nästan hälften av vattnet var borta.
Konstigt?
Ingen aning om vad som hänt!
Kan våran lilla katt ha haft hål på den under natten? Är det möjligt?
Mannen såg inga hål med blotta ögat och håller på att fylla upp den igen så får vi se.
Det vore just typiskt om den ska ha gått sönder innan vi ens hunnit prova den! Ungefär lika typiskt som att sommaren alltid brukar ta slut och bli kall och regnig när vi äntligen tar oss för med att köpa en pool.

Testar en ålderskris?

Svärfar och mannens bror var här under eftermiddagen. De åkte hd hit.
Och jag fick för mig att jag skulle få mig en provtur på bönpallen.
För er som inte känner mig så kan jag berätta att jag är en av de mest åkrädda människor som går att hitta på denna jord.
Så varför jag kom på denna idé är ett mysterium, eller en slags ålderskris, slagit slint liksom.



Makens bror fick äran att ta med mig på en tur....



Han påstår att han inte hörde att jag gallskrek "sakta ner" bakom honom, men jag såg hur han flinade i backspegeln. Gangster.




Jag trodde jag skulle kunna tycka att det var lite roligt, det var ju ingen racerhoj, utan en "glidare".
Men jag hade fan dödsångest. Helvete vad rädd jag var!! Jo, spännande, men livrädd.
Och skapligt ont i rumpan efteråt!





Tant får nog hålla sig till fyra hjul! Köra själv skulle jag nog våga, men på en sån här når jag knappt till fotpinnarna!