onsdag 26 mars 2014

En liten update?

Dåligt bloggande. Dagarna försvinner i ett nafs och jag som pendlar mellan ett spinnarrus och gå-in-i-väggen-värk.
Jag blir så glad av ull och alla moment, färga, karda, spinna. Jag kan inte få nog förrän kroppen säger tvärstopp och då är jag så slut så jag inte orkar formulera en mening åt bloggen.
Och man ska ju orka ta hand om vardagen också.
Att spinna och allt som hör där till ger mig mer värk tio gånger opp, men hjärnan och själen blir gladare och då tror jag att hela jag ändå mår bättre.

I måndags skulle jag egentligen ha varit på operation av ögonlocket. Så blev det inte. Jag vågade inte och operationen är uppskjuten på obestämd tid.
Jag är en fegis och avskyr att vara på sjukhus.

Här är lite random bilder från senaste tiden och ni ser ju vad som dominerar ;)


Vinter, vi fick en sjujäkla vinter igen, men nu är den borta. Jag har spunnit ett egenfärgat karamellgarn av gotland/finull.
Jag har spunnit ett annat garn tunt som attan, slutresultatet blev tretrådigt och färgades med lökskal.
Ett slags art yarn i lila toner med pärlor har jag också gjort, det blev jag mycket nöjd med!


Mera tunt tretrådigt, ytterligare ett experiment med art yarn, och jag har skaffat mig riktiga kardor!


Bob fick vara med här bara för att han är så fin (men nog har jag fällkammat hans päls också och sparat ullen för framtida bruk). Jag blev mer nyfiken på att växtfärga och här har jag skalat av bark från några fruktträdsgrenar vi hade liggandes. Osäker på om det var från äppelträdet eller plommonträdet, troligtvis från båda.
Jag betade gotlandslockarna med alun først och resultatet blev blond. Inte så färgstarkt.


Som kontrast till det växtfärgade har jag också provat riktiga ullfärger från Zenit.
Glömde såklart handskar!
Jag färgade en stor sudd ull från sveafår i olika grönblå nyanser och även en garnhärva av gotland/finull fick sig ett färgbad.

Det bästa med att spinna är att det finns så många olika moment, det blir inte enfaldigt!

onsdag 12 mars 2014

Om Tandfén, plastikoperation och ull

Onsdag, efter några dagars farande kors och tvärs känner jag mig överkörd av tåget.
Som att jag borde plocka ihop alla rassliga leder från mig och lägga dom i blöt med lite värktabletter.

Appropå värktabletter..
Loke tappade en tand i förrgår, och lade den lilla tanden i ett glas med vatten på diskbänken.
Igår morse raglade Tandfén upp med en bultande huvudvärk, tog en Ipren och slet åt sig första bästa vattenglas, hällde i bästa fall ut slatten som var i, hon minns inte riktigt, fyllde nytt och drack för att skölja ner huvudvärkstabletten.
Tjugo minuter senare såg hon Lokes glugg i munnen och blev kall i hela kroppen.
Skyndade sig ut i köket för att skänka en slant men tanden var borta. Improviserade med ett nytt glas vatten.

När Loke hittade slantarna i glaset sa han; Mamma!? Så konstigt! När jag lade tanden i glaset igår, så var hela glaset fyllt med vatten, nu är det bara lite på botten kvar!
Tandfén kanske var törstig, sa jag. Lät rimligt tyckte Loke. 
Och Tandfén mådde lite illa.

Och så ska jag berätta vad jag ska göra i slutet på mars.
Härom dagen fick jag en kallelse till operation.
Jag ska få göra den där ögonlocksoperationen som jag blev beviljad i höstas! För mitt hängande ögonbryn/ögonlock.
Skitläskigt!
Jag ska få göra det på plastikavdelningen så det blir vad jag förstod ett lyft där de går in vid hårfästet.
Jag är riktigt nervös, hoppas de vet vad de gör, jag är glad att jag får göra det, men jag vill helst inte gå runt och se ständigt förvånad ut!

Idag ska jag och Telma bara vara hemma iallafall, skönt. Jag ska karda och spinna lite och tittar man ut så ser det ut som att det blir väder att sitta ute på verandan idag!
I söndags fick jag så fina ullkammar som min pappa har tillverkat åt mig.
Det var så mycket lättare och blev bättre resultat av att kamma ullen istället för att karda.
Men dessa kammar funkade bäst på grövre ull en den jag köpte i måndags, så min snälla pappa ska till erka ytterligare ett par nättare kammar!
Jag väntar med spänning på dem!

Tills dess så kardat jag!

tisdag 11 mars 2014

Lokes besök

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Sjukhusbesök

Idag har jag en härlig dag med en väldigt avig treåring. 
Annars skiner solen. 
Igår var jag med Telma på röntgen och ultraljud av hennes ben och idag är det Loke som ska till sjukhuset för en slags eds-bedömning vad jag förstår. 
Jag sitter i skrivande stund i bilen och väntar på att han ska sluta skolan. 
Just idag har jag begåvats med extra supervärk från korsryggen och nedåt så det ska bli hemskt kul att köra in till stan och irra runt på sjukhuset. 

Igår kunde jag iallafall förena nytta med nöje eftersom jag stannade vid en gård i grannbyn och köpte ett par kilo av den vackraste ullen från finull/gotlandsfår. 
Dags att fortsätta färden till stan!

torsdag 6 mars 2014

En ulv i fårakläder

Ett litet livstecken! 
Jodå.

Dagarna dom går, nu igen.
I helgen har vi firat min äldsta dotter. 14 år hujeda mig. Fattar inte ens hur det kan vara möjligt rent praktiskt eftersom jag aldrig fyller mer än 25.
Inget storkalas i Mumaribo. Det fanns ingen ork till det och jag har som portionerat ut firanden.

Det har varit så in-i-helvete mycket värk på sistone.

Igår fick jag hem en stor säck ull som jag beställt på nätet. Det skulle vara mestadels mjuk finull och den skulle enligt uppgift vara bra att spinna. Spännande!
Besvikelse när jag insåg att den inte var av så bra kvalitet, topparna på ullen var så spröda och nästan filtade så de bara gick av när jag kardade och blev till fula noppor i garnet.
Jag gav upp igår. Och kom igen idag. Kan inte ge mig. Jag tog fram Bobs furminatorkam och kammande bort de spröda topparna och kastade dom, och kammade resten av ullen.
Eller inte resten, jag har ungefär fortfarande en hel säck kvar för det var galet tungt och värkigt att kamma när topparna var så dåliga.
Jag gjorde ett avbrott på eftermiddagen för att hämta Telma på dagis och när jag kom hem igen körde jag ner hela armen i säcken før att fiska upp mer ull.
Längst ner i säcken låg något mjukt. Okej, ull är mjukt.
Det var varmt.... Borde inte vara varmt.
Det rörde sig... Jag hoppade tre meter upp i luften av förskräckelse och hann undra om jag fått med ett helt lamm av misstag!?
Njao, inte ett lamm:

Sen kammade jag och kammade, jag fick göra det ensam i köket för Telma sa bestämt att "mamma, jag älskar inte den där lukten".

Sen tog jag en till paus och klippte äldsta sonens hår och aktade mig noga før att inte blanda ihop det med ullen.
Annars hade jag lätt fått ihop en trehundrafyrtiofem meter garn från honom.

Lite fler fingarner har jag spunnit sen sist också, både entrådigt och tvåtrådigt, jag känner mig stolt.
Och ikväll har jag provspunnit min kammade ull.
Nu rår inte mina händer nå mer så jag har tvångsnattat mig med en värktablett!

lördag 1 mars 2014

Peppra

Lördag, Mars.
Gjort för mycket dumt på för kort tid.

Jag har stickat mig rakt in i fördärvet. Bland annat.
Men sjalen av mitt handspunna garn blev klar igår och den blev mjuk och skön.

Jag har galna smärtor i axlar, händer och armbågar.

Men det slutar inte där. Min äldsta dotter fyller 14 år på söndag och jag och mannen åkte till Valbo igår för att köpa presenter.
Jag har hamnat i en skämsperiod, vill inte veta av rullstolen, så jag tog kryckan.
Jag brukar ju alltid kunna bita ihop ändå. Ungefär tre affärer var vi in i. Det gjorde så ont att gå att det vände sig i magen och jag fick stanna hela tiden för jag fick inte benen till att vilja röra sig.
Folk stirrade och jag hade lust att ba' slita upp kryckan som en pangare och låtsaspeppra mot alla glo-apor. Då hade de blivit förvånade.
Men det gjorde jag såklart inte.
Men det gick inte att bita ihop, jag brukar ju alltid kunna det och ta surt efteråt istället.

Hem till soffan och värktabletter.
Idag känns händerna bättre men inte rygg och höfter. Förbannade helveteskropp.
Jag skulle ha städat idag. Om det kommer folk imorgon. 
Jag vet inte hur jag ska orka med kalasfirande och vara social nu och hoppas på att Ellens presenter kan kompensera.

Hata är ett starkt ord, men jag hatar min kropp. Jag tror jag ska gråta en stund. Eller be om att få bli utkörd långt ut i skogen så att jag kan få skrika ut all jävla frustration högt så in i helvete.