Jag tycker det är väldigt jobbigt att ha ont här och här och där och hit och dit. Jag tycker inte om känslan av att det kan verka som att jag är lat och gnällig. Den ger mig ångest.
Och käken den bultar och är fortfarande lika svälld. Helvete vad det gör ont.
Jag orkar inte åka iväg och gå på hundpromenad idag. Jag orkar inte göra någonting. Halva foten är dessutom blå för jag vrickade den i förrgår.
Eftersom jag har lovat Loke att åka till Svante och leka så får jag hålla det för husfridens skull, och jag följer med så får min bästaste vän Sandra ta hand om mitt ynkliga jag.
Hårddisken i min Macbook gick nyss sönder också. Igen. Den nya hårddisken.
När får man ge upp?
4 kommentarer:
Åk till din vän istället och gnäll riktigt ordentligt och låt henne pyssla om dig! Jösses vilken otur du har med allt just nu.
Jag hade gett upp förlängesen.. Nädå, det kan vi grymma mammor inte ;) Men jag förstår din känsla och din uppgivenhet.
Hoppas telma och Loke får leka massor med sina goa vänner så du och Sandra bara kan sitta o dricka kaffe o tjöta, gnäll och gråta och skratta!
Skickar dig en styrkekram via cyberrymden =O)
Men oj! Stackars dig :(
Du skulle verkligen behöva bli ompysslad!
Styrkekramar från mig också!
Nån måste titta på den där kinden! Penicillinet borde ha gjort NÅN verkan vid det här laget. Inte för att jag vill lägga sten på börda, men det måste vara nåt annat fel! Försök orka ringa, vårdcentral eller 1177, gråt och hota om det behövs. Du ska inte behöva ha det så där!!!
Stackars, stackars dig!! Jag hade dött för länge sedan! Alt på en gång, som vanligt, men det är väl för att man inte ska gräva ned sig och klara av det...
Krya på dig!
Styrkekramar!!
Skicka en kommentar