Fram och tebax

Hemma igen. Jag och mina två döttrar for bara raka spåret fram och tillbaka till sjukhuset och röntgen. Annars kan man ju alltid passa på att kika i nån rolig affär eller så men det är så himla mycket dan före barnbidrag och skämmas att tanka för en hundring och sådär så nåt för nöjes skull blev det verkligen inte.

Som vanligt hittade jag en hiss med en spegel i på sjukhuset.



Herregud vad stor Ellen har blivit, hon är nästan större en mig!

Ellen passade Telma i väntrummet medan jag gick in till röntgen. Telma hittade lite skvallertidningar och blev mycket förvånad när hon såg Morfar på omslaget!



Inne på röntgen så blir man garanterat ledbruten om man inte var det förr. Det ska bändas och läggas till rätta och hej och hå. Till vilken nytta tänker jag? Att röntga mig är bara onödigt för överrörlighet syns inte på röntgen. Folk säger att om det ska vara någon som helst ide så ska det i alla fall vara magnetröntgen, inte slätröntgen. Men jag orkar inte tjafsa om det, för det spelar ju ingen som helst roll i alla fall. Hittar dom något avvikande på mig under röntgen så gör dom med största sannolikhet inget åt det ändå.
Men det kanske var värt det idag, för röntgensköterskan sa att jag såg ut som en tjugofemåring istället för trettiotvååring. Att leva på resten av sommaren.




När jag kom ut till Telma och Ellen i väntrummet igen hade Telma enligt sig själv förvandlats till en bäbis och behövde bäras.

Sen bar det av hem igen. En kopp kaffe för att hålla påsarna under ögonen i trim och sen ska vi baka muffins med bären vi plockade!