Det blev ett långt besök hos min läkare.
Vi pratade bland annat smärtlindring. Jag ska prova citodon+paraflex till natten. Hon hittade inget som sa att det inte gick ihop med concerta.
Annars, till vardags, är det svårt. Det finns inget, inget som kan ta bort min värk.
Höfterna undersökte hon ordentligt. Mitt klonkeliknak som kommer varje steg jag tar blev hon alldeles förvånad över hur högt det lät.
Och det är allra troligast så att höfterna subluxerar för varje steg. Att höftkulan glider ur ledskålen och sen tillbaka. I varje steg.
En bråttomremiss till ortopeden ska skickas. Men vad kan man göra åt det?
Antagligen inget. Vänsterhöften är så glapp och överrörlig att hon inte vågade testa hur pass långt den gick att vrida, för då var hon rädd att den skulle hoppa ur helt.
Inte positivt någonstans. Men jag är glad över en förstående husläkare.
Det är faktiskt helt jävla värdelöst att vara fångad i en gummikropp.
Efter läkarbesöket hämtade jag Telma hos Malin. Telma lekte för fullt med Billy och jag fick mig en kopp kaffe innan vi åkte hem.
6 kommentarer:
Jag vill knappt tänka på hur det känns med dina höftkulors klinkklankande. Mina axelleder gick lätt ur led när jag var 5-6år. Det gjorde ont intill svimningsgränsen. Inte konstigt du är trött och ledsen :(
Men jag tycker du är väldigt tapper :)
@FrkF, vet du att många läkare uppmärksammat att överrörlighet är väldigt vanligt bland adhd-människor och adhd-problem väldigt vanligt vid eds? Det håller på att forskas på det nu. Intressant, överrörlig kropp, överrörlig hjärna!
Hmmm, tycker nästan att du borde få byta ut dina höftleder snart. Visst, du är väldigt ung ännu, men med tanke på dina besvär så...
Kram
@mumari.com,
Jo, jag känner till kopplingen mellan EDS och ADHD. Jag läser mycket som är relaterat till npf. Min barnmorska sade att jag var överrörlig så jag fick gå i sjukgymnastik under graviditeterna eftersom jag belastade ryggen o höfterna fel. Fick lära mig rätt hållning o lite knep. Men sen har det inte visat sig några besvär och jag har alltid kopplat det till graviditeten eftersom skelettet luckras upp. Lite "övervig" har jag väl alltid varit, men har aldrig ont eller blir kroppsligt hindrad av det. Du är betydligt mer överrörlig. Axlarna gör sig påminda ibland, de glappar till och låter ungefär som när en häst trampar på asfalt utan hästskor. Men det händer bara vid överdrivna och lite onormala rörelser.
@Eva H i Metbäcken, jag pratade med en ortopedkirurg om det förut när jag skulle få remiss till ortopedverkstaden, och även om det med min doktor idag. Ny höftled vore möjligen ett alternativ, MEN, det är ju egentligen inte själva skelettet som är överrörligt, det är ju allt runt omkring som ska hålla leden på plats. Ledband och ligament och sånt. Och skulle jag få en ny höftled så måste ju samma ledband hålla den nya leden på plats och det kunde lika gärna bli ur askan i elden.
Men jag har inte vågat fördjupa mig något mer i det, hela tanken på någon liknande operation skrämmer skiten ur mig eftersom jag har några misslyckade operationer bakom mig.
@FrkF, jaha! Jag önskar att jag hade fått veta att jag var överrörlig i hela kroppen tidigare, jag har trott att jag var normalrörlig förutom i fingrarna. Ändå såg jag i mina gamla journaler att jag har haft diagnosen hypermobilitetssyndrom sen jag var i tjugoårsåldern. Men ingen har sagt något till mig.
Sen är det ju så att överrörlighet inte alltid är av ondo. Jag har för mig att ca 10% av befolkningen är överrörliga utan att det ligger någon sjukdom till grund.
Skicka en kommentar