Jag har inte gjort mycket vettigt idag. Loke har varit med mannen och jobbat och kört flistugg i skogen så det har varit lugna gatan här hemma.
Jag har mest suttit i telefon med olika personer från vårdcentralen och rett ut diverse saker.
På eftermiddagen ringde läkaren som jag har lite otalt upp, vc-chefen hade bokat in i hennes tidbok att hon skulle ringa mig.
Jag har en förmåga att bli ganska liten när det väl gäller, men nu sa jag faktiskt allt jag ville ha sagt. Jag skällde inte, tappade inte humöret, jag talade bara om vad jag tyckte om hennes bemötande, frågade varför.
Jag fick egentligen inga förklaringar, först en slags ursäkt om att det var en engångsförseelse, och den ursäkten höll inte när jag berättade om de andra gångerna hon misskött det hon skulle göra och bara varit slapp och oengagerad.
Jag tror att ursäkten till sist blev att hon inte var lika pigg och orkade lika mycket som hon gjorde för fem år sedan och därför tog på sig för mycket jobb nu. Öööh?
Jag sa att jag kan förstå att man blir trött och less på grund av olika omständigheter, men oavsett så kan man inte låta patienter drabbas av det upprepade gånger?
Jag sa också att jag i framtiden inte mer vill träffa denne läkare.
Det kändes skönt att få det sagt.
På eftermiddagen kom mannen och Loke hem.
Till middag lyxade vi till det och jag lagade Saltim Bocca med pasta och ugnsbakad sparris och kronärtskocka.
Gott!
Nu ligger jag på soffan. Jag hade ett långt samtal med min sjukgymnast på eftermiddagen, hon var så omtänksam och ringde och stämde av lite saker innan hon går på semester, och jag lovade henne att låta ryggen vila lite mer.
Jag känner mig dessvärre sämre i ryggen än igår å hon masserade den. Jätteobehaglig känsla, som att det bara sväller och sväller mellan svansen och korsryggen och vaderna är som bly.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar