Jag ringde käkkirurgen i morse för att höra om dom kunde se på röntgenbilderna dom tog förut hur visdomstanden upp ser ut. Dom kunde se att jag hade visdomständer uppe, men kunde inte se något mer detaljerat sa dom.
Och hade jag problem med överkäken så var det inte riktigt deras bord utan jag skulle ringa till min tandläkare. Jag förklarade att jag inte riktigt hade någon tandläkare, att den jag hade sist felbedömde mig och sa att jag inte alls hade någon inflammation på grund av en visdomstand, jag såg ut som om jag hade en tennisboll i munnen för att jag hade en lite överansträngd käkmuskel och då fick jag en munmassage i en halvtimme.
Det var så klart inte alls deras bord för det och jag tappade fattningen och började gråta lite.
Men nu har jag tagit mod till mig och ringt till tandläkaren som jag var till i grannbyn.
Jag har förklarat hela den överjävliga situationen och jag ska dit efter lunch för en bedömning. Det behövde inte alls vara någon fara, min mun kanske bara har blivit lite överkänslig för tillfället efter allt den har varit med om.
Och jag skulle få träffa en annan tandläkare än han som masserade munnen.
Fy vad jag får ångest av det här!
Jag ska alldeles strax sätta mig i bilen och åka. Telma extra Allt får hänga med och sitta fastbjörnad i vagnen under tiden.
Ser inte fram emot det här och jag har så jävla ont i axeln att jag knappt orkar hålla i ratten på bilen, tur att bilen nästan hittar själv.
Ett sånt här halsband kanske jag skulle ha som en slags lyckoamulett?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar