onsdag 4 juli 2012

Att störa en doktor

God morgon. Jag sitter och väntar på att vårdcentralen ska ringa upp.
Jag tycker oftast att det är helt meningslöst att gå till någon doktor med mig själv eftersom ingen vill ta i en med tång när man har eds och alla krämpor i alla fall kan skyllas på eds:en och då är det bara att härda ut.
Men den här ryggvärken som sitter i en enda kota gör mig tokig.
Sjukgymnasten hittade ingen låsning där i fredags, akupunktur hjälpte inte, det blir bara värre.
Igår ringde jag till en kiropraktor jag blivit rekommenderad. Men han liksom avrekommenderade sig när jag sa att jag har eds och att det inte var en låsning i ryggen som besvärade mig.
Låsningar kunde han fixa, men annars var han rädd att risken var stor att han bara skulle göra min kropp värre.
Han vill alltså inte heller ta i en med tång.
Han tyckte jag skulle ringa min husläkare. Så nu gör jag det.
Men har nästan ångrat att jag ringt, vad fan ska dom göra! Klämma lite och sen ruska på huvudet?
Så får jag som vanligt stå där och känn mig dum som tog upp deras tid med sjukdomar dom inte har en aning om vad dom ska göra med.

UPDATE: jag har pratat med vc nu. Jag fick inte komma dit heller, även om tider fanns. Men min husläkare skulle ringa upp under dagen och lyssna en stund på gnäll i alla fall. Alltid något. Dom brukar fråga vad jag vill att dom ska göra åt det jag söker för. Jag vet liksom inte? Visste jag det hade jag gjort det.

4 kommentarer:

Sofie sa...

Du kanske ska prova lite annorlunda metoder? Kanske lite reikihealing? Kan ju inte vara fel att prova?

mumari.com sa...

Jag är till en viss del öppen för alternativ, men just healing och sådant tror jag int på.

Eva H i Metbäcken sa...

Jobbigt läge... :(
Jag har själv mycket problem på ett ställe i ländryggen, det hugger till och hakar fast liksom - men de säger det kommer av fibromyalgin. Kan kanske möjligen vara början till ett diskbråck sa de också. Man vet inte vad man ska tro - inget att göra liksom! Moment 22. Ekorrhjul. You name it!

Det är urjobbigt att leva med denna smärta o värk som är i kroppen. Och när det inte syns så mycket på utsidan så har folk svårt att tro att man verkligen är sjuk... fast man har så ont så man bara vill gå o gräva ner sig i en etta med jordvärme =/. Och än värre är det nu när jag inte får äta något smärtstillande! Fattar inte hur jag ska klara detta egentligen... men nånstans så finns en inre styrka som gör att det går, om än under knot o knorr...

Styrkekramar ♥

Monica sa...

Det kan ju vara inflammerade muskelfästen som ligger nära ryggraden. Jag har problem med det och det känns som om det vore en kota. Annars tycker jag att de borde kolla så att du inte håller på att få artros i ryggraden med tanke på hur rörlig du är. Mina kotor klistrar ihop sig ibland och det är obehagligt som sjutton innan man får det att släppa. Dåligt av din husläkare att strunta i dig. Kram!