Jag har så ont i ryggen, höfterna och benen att jag inte tar mig framåt utan att hålla mig i nånting. Och jag skriver inte det för att någon ska tycka synd om mig, det är bara ett faktum.
Däremot tycker jag att jag är duktig som har gjort en mindre storhandling. Just nu känns inte priset jag får betala alls värt det, men det är nog bättre i morgon.
Sen tänker jag att det bara är jag som är överkänslig och har låg smärttröskel, alla får väl ont i benen av att gå en runda i en affär? Eller? Jag vet fan inte längre, överkänslig eller inte, just nu står jag inte ut och jag ber en bön att barnen vill vara snälla och hjälpsamma under kvällen. Och att värktabletten jag tog för ett tag sedan kan göra lite nytta för en gångs skull.
Och jag är väldigt glad över att jag fick sällskap av en vän som hjälpte till med Telma, och bar kassar och körde min bil hem när mina ben sa ifrån.
Eftersom jag handlat så mycket mat blev det en middag i lyx och överdåd... NOT. Det blev korv med bröd och pommes för jag orkade inte laga något riktigt. Bara man blir mätt tänker jag.
Nu har jag satt mig i soffan under en filt, värme gör gott, men jag blir väldigt rastlös av att sitta still!
1 kommentar:
Att ha ständig värk tar på krafterna. Jag tycker det är bra att du skriver om det. Jag tror att många blir hjälpta av det du skriver. Man känner sig inte så ensam med sin värk. Jag har mest ont när jag sitter still och sover. Axlarna och höfterna är värst och hanlederna från och till.Snart ska jag ta mig i kragen och boka ett läkarbesök. Känns lite deprimerande att vara 33 och ha ständig värk varjedag. Att alltid ha ont när man stiger ur sängen.
Tur att man har så underbara barn som lyser upp livet.
Och en förstående man.
Kram
Skicka en kommentar