tisdag 11 juni 2013

Tisdag

Det blev en lång dag igår.
Mannen var ledig och Loke var hemma från skolan för han är så hostig.
Telma var ju kvar hos svärmor så det var ovanligt barnlugnt!
Jag skulle till Enköping för magnetröntgen av höfterna, så mannen skjutsade mig. Vi åkte i god tid och hann med en fika vid hamnen.



Magnetröntgen gick bra. Men jag fick lite panik när jag skulle ta av mig alla smycken och inte fick loss min näsring!
Men jag fick prova att sträcka in huvudet i magnetröntgenapparaten för att se om något kändes i ringen och det gjorde det inte. Tydligen kan metall som är magnetiskt bli varmt och brännas om det inte är kirurgiskt stål.
Jag blev fastspänd över höfterna och kördes in med fötterna först i tunneln. När jag kommit in så långt som till näsan fick jag panik och ringde på klockan. Jag trodde inte själv att jag skulle tycka att det var obehagligt men när jag blev orolig att även huvudet skulle in i den trånga tunneln kom obehaget över mig. Tack och lov skulle jag inte in längre, halva huvudet fick sticka ut.
Sen började det dunka och slamra som världens konstigaste rave-musik och jag kom att tänka på Henrik Schyffert i Percy Tårar; "Kära Elsa, jag har just provat lsd."
Det tog ungefär en halvtimme och sen kunde vi åka vidare och hämta Telma hos svärmor.

Mycket bilåka igår och vi var hemma ganska sent.

Loke är fortfarande så himla rosslig och hostig, så han är hemma idag med.
Jag ska kolla upp lite regler för vårt landsting idag angående ortopedtekniska saker.
Min husläkare har skickat remisser tidigare för att jag ska få gjuta sulor eller skor som hjälper mina fötter att få bättre form, men remisserna har bara kommit tillbaka, att ha eds berättigar inte det.
Samma sak blev det när Lokes skolläkare skickade remiss till barnortopeden om skoinlägg för hans del.
För min egen del har jag inte brytt sig så mycket, men senaste månaderna har jag haft så himla ont i fötterna och när jag står på dem blir det som att det trycks ut små ärtor under huden runt om hälen.
I söndags när jag provade ett par byxor och såg mig själv i en helkroppsspegel såg jag hur mina fötter förändrats!
Vänsterfoten är nästan helt platt, det kanske kan förklara varför jag har så ont i fötterna?



Jag har ett par fotriktiga tofflor, men det gör så himla ont när sulorna trycker till och formar foten och mina fötter är så breda att stora delar hamnar utanför sulkanten.
Nu hörde jag att flera i Uppsala län med EDS fått hjälp med skor och sulor från ortopedtekniska, både barn och vuxna, så varför nekas jag och Loke?
Det är tydligen viktigt för resten av kroppen och fötterna mår bra och har en bra ställning.

Jag blev hemskt sugen på att prova såna där Fivefingers barfotaskor, men det kanske inte är någon hit när man har såna fötter som jag?
Jag som älskar att gå barfota och avskyr skor annars.






De ser väldigt roliga ut i alla fall!

Nu måste jag få tummen ur och försöka städa lite hemma, jag tror att det kan vara så att arbetsterapeuten kommer hit i eftermiddag, men jag är inte helt säker.

2 kommentarer:

Alma sa...

Vad skönt att du fick åka in med fötterna först, det fick inte jag. Jag var in till Akademiska på magnetröntgen för två veckor sedan, för hjärtat. Huvet först och två timmar där inne. Fy tusan säger jag bara.
Jag funderade lite och det kanske är galet och helt fel för dig men jag har börjat använda sulan "Superfeet" (den blåa). Den gör skillnad för mig men ja, som sagt det kanske inte är vad du behöver. Köpte mina av naprapaten. Tänkte att jag skulle tipsa om dem iaf. Ha det gott :)

Monica sa...

Oj dina fötter ser ut som mina och jag har massor av smärta i dem :S Skönt att MR gick bra.