Grattis Loke

Så har vi varit upp i ottan och morgon firat vår lilla Loke som fyller sju år idag!
Oj så han såg fram emot att öppna sina paket!







En groteskt stor kranbil som han länge önskat sig:



Och en Darth Vader-transformers:



Nu leks det för fullt!

Och jag tänker tillbaka på dagen då Loke föddes. Han stannade minsann kvar i magen till utsatt tid för planerat snitt till skillnad från Alfred och Telma som kom flera veckor för tidigt.
Vi gick upp klockan fyra på morgonen, de stora barnen hade vi lämnat hos mormor och morfar dagen innan, och vår kära hund Dumper lämnade vi hos svärföräldrarna på vägen till sjukhuset.
Vi hade tid för kejsarsnitt klockan sju på morgonen och jag var fastande, hungrig, sprängtjock och ilsken.
När vi blev inskrivna fick jag sterila kläder och dropp.
När jag blev inkörd på operation fick vi veta att det blivit uppskjutet. Först vid halv två på eftermiddagen blev det äntligen snitt och jag hann mordhota personalen tusen gånger på grund av hunger innan.
Jag var vaken under snittet och vi fick vår lilla Loke.
En natt stannade vi på bb innan jag lyckades låtsas att jag mådde så pass bra efter snittet att personalen ville skriva ut mig. Jag gjorde vad som helst för att få komma hem!
Sju år sedan...

Förresten kan jag berätta om Lokes stora, konstiga sår att det snart har läkt. Jag fattar fortfarande inte vad det var för något, men jag såg att läkaren skrivit i journalen att det eventuellt var Pemfigus (?).
Hoppas att det inte är något som kommer tillbaka.