En liten gnutta vardag idag, mannen jobbar.
Det blev fullt upp före jul, under jul och hej och hå.
Ett par dagar före jul kom jag på att jag skulle virka julklappar. Tidsoptimist. Ett stort får skulle jag virka till Telma. Jag virkade i ett garn som var riktigt trögt för fingrarna. Under tiden jag virkade fåret kom jag på att min brors sambo efterfrågat en sjal tidigare. Perfekt att ge bort i julklapp!
Så jag växlade mellan att virka får och en grå sjal.
När båda var klara efter maniskt virkande hade jag hunnit luska reda på att brorsans tjejs favoritfärg snarare var grön, och jag hade ett så fint grönt lacegarn hemma.
Så jag virkade en tredje sjal i ilfart!
Sinnessjukt att virka så intensivt och mycket på ett par dagar. Men jag blev precis klar till jul. Det känns i händerna än.
Julaftonsmorgon firade vi hemma med paketöppning.
Loke blev överlycklig över en jättestor Darth Vader.
Han fick också en stor John Deere skotare, och Telma fick en mjukishund och ett smurfhus. Till de stora barnen var det mest kläder och sånt.
Själv fick jag en stor stekpanna av maken, en Jamie Oliver-stekpanna. Den är ruskigt bra!
Julaftonskvällen firade vi hos mina föräldrar och juldagen fortsatte med firande hos svärföräldrarna.
I mellandagarna har vi tagit det lugnt, bortsett från en tur till Ikea. Vi hade fått ett presentkort där från min mamma och pappa och köpte bland annat hyllplan att sätta bakom soffan, och en snygg lampa.
Så att jag ser när jag sitter och virkar i hörnet i vår stora soffa.
För jag har fortsatt att virka, en lammunge till Telmas får. Stor-Määrit och Lill-Määrit.
Telmas virkade familj börjar bli stor.
Idag startade jag morgonen med skallgång.
Vår Lilla Lo som aldrig varit utomhus än, hade på något sätt kommit ut igår kväll och vi hittade henne inte. Sjuk av oro har jag sovit dåligt i natt.
Imorse lät Bob mig förstå att Lo var under verandan.
Efter en stunds lockande jamade hon desperat, men kom inte fram. Jag fick skruva bort brädor för att kunna se under verandan, jag hörde henne men kunde inte se henne någonstans.
När jag och Ellen lockat och letat i över en timme fick ellen åla in under verandan.
Det visade sig att Lo krypit in i en slags spalt mellan huset och verandan och var fast där. Men Ellen lyckádes få katten att backa ut hela vägen och rakt in i min famn.
Så nu har vi fått in en mycket skärrad stackars katt.
Strax ska jag skjutsa Loke till sin bästis, och sen hoppas jag på en lugn dag så att jag slipper ha så tråkig värk imorgon när det är nyårsafton!
Hoppas ni alla har haft en fin jul!